Fick ett samtal från ungdomshälsan idag under lektionen. Min lärare blev förbannad för att jag svara i telefonen. Men jag är som jag är och gör alltid vad jag själv vill och inte ligger någon till lags hehe :)

Sen blev det så att jag drog hem. Hon från ungdomshälsan ville snacka med mej men jag svara att jag inte palla snacka mer. Kännns lixom som att jag snackat i hela mitt liv och nu känner jag mej helt jävla fucking tom.

Socialen dit, bup dit. Men man får ju ingen hjälp!, Jävla psykkärringar förfan. Det enda dom gör är att knarka ner en med en massa tomma ord.

Det blir bättre, hur känns det, hur mår du?

Dessa jävla frågor blir jag så otroligt trött på, pallar inte höra kärringarnas bullshit!! Jag har annat och göra. Det som får en att må bra är inte dessa vuxna idioter utan det är en själv. Man behöver ha självförtroende för att orka kämpa.

Pallar fan inte skriva mer om soc nu, dessa ord räcker gott och väll det här ska inte vara nån jävla predikan!!

• Har gått hos både Bup och Soc i stort sett sen jag föddes och har inte mått bättre för det.
• De ska föreställa så jävla bra men kan egentligen nada.
• Förut, innan jag hoppa av va jag på bup 4 timmar i veckan, bara det gör att man känner sej mer depp än man gjort tidigare.
• Dom låtsas känna medlidande men egentligen bryr dom sej inte ett dugg.
• Deras jävla frågor, hur känns det och då frågar dom verkligen det på allting, jävla misslyckade psykologer vafan.
• När vi sågs på dessa jävla möten gick mer än halva tiden ut på att i stort sett planera inför nästa gång. Dom kan väll förbereda sig med sig själva utan att vi ska vara delaktiga. Dom behöver inte våra åsikter när det gäller det!
• Dom är OTROLIGT sega. En utredning tar ju fan skitlång tid.